Vaknade av att sonen var ledsen, jag höll tummarna och tittade på klockan.
Yes! Han har sovit till klockan 06:45, va skönt tänker jag. Så mycket bättre än kl 5 som jag trodde att vi skulle behöva kliva upp, då hade vi en vaken grabb minsann.
Jag går upp och brygger lite kaffe och när jag går där i morgonens mörker så vet jag att det är 1:a advent. Igår skulle vi ha pyntat lite här hemma men av någon konstig anledning hamnade vi trötta i soffan efter matlagning och tvättning. Tvättningen kan jag dock inte ta åt mig äran för, det var ju faktiskt Dalle som var duktig med det där igår.
Så där går jag i ett opyntat hem och jag känner hur det riktigt suger tag i adventsljusstaksmagen. Vi måste ju tända första ljuset idag och nej, det går
inte att vänta till eftermiddagen. Så det fick bli en tur ner till förrådet. Det var väl inte superlätt att hitta rätt låda (det är inte alls så att vi har mycket i vårt förråd...ehe...) men tillslut så! Upp med lådan till lägenheten, öppna den och pynta till adventsljusstaken. Och helt plötsligt kändes det väldigt rätt, ska bara pynta till med lite dukar så det inte blir lika... grönt.
Denna höst har susat iväg som aldrig förr. Jag har inte riktigt förstått att det snart är jul. Men nu när första ljuset tändes vid frukosten så infann sig det där lugnet och den där längtan.
Sedan är ju denna månad väldigt speciell. Det var i denna månad för ett år sedan som vi fick veta att vi väntade barn. Jag (vi) har fått den finaste gåva i livet som jag uppslukats helt utav. Han är hela min värld och att jag nu har min egna lilla familj är så fantastiskt att jag faktiskt inte hittar ord till att beskriva det. Jag har den bästa mannen i mitt liv och tillsammans har vi fått någon som är helt underbar. Det är helt enkelt bara lycka i mängder.
