Besvikelsens promenad

Igår hade vi städning deluxe här hemma. I vår lilla andningspaus från städandet med lite kaffe och vila så bestämmer vi oss sedan för att ta en liten promenad i solskenet. Innan promenaden frågar jag om vi inte kan gå längs med Vättern, för där brukar det alltid finnas vitsippor att plocka. Så sugen på att få in lite vårblommor i en liten vas på köksbordet.

Vi tar på oss och går ut. Hur besviken blir jag inte när jag kommer på att de rivit upp och byggt nya rör under vägen, under hela hösten och vintern? När jag inser att det inte alls kommer gå att plocka några vitsippor. Helt totalt nedmejat. Sedan kommer jag ju att tänka på att jag även brukar gå här på sommaren och plocka blommor som bara står och väntar på att få pryda ett hem. Chansen att det blir av denna sommar är ju inte jättestor direkt.

De vitsippor som blommar, skiner vitt på andra sidan stängslet, längs med tågspåret. Snacka om snopet.

Men det är ju faktiskt inte hela världen, nej det är det inte. Fick nöja mig med att kika på lite andra blommor.

En ny maskin

Tada!
En symaskin i ägo, redo att användas. Ska bara hitta något att använda den till men det ska nog inte vara några problem. Känns ju faktiskt lite jobbigt att fortfarande behöva gå till sin mor eller svärmor och fråga snällt om man kan få hjälp med att lägga upp sina byxor. Nu kan jag ju faktiskt göra det själv.

Mellanvirkspyssel

När man virkar något som tar lite tid, är det ibland skönt att virka något snabbvirkat emellan så man får en liten paus. Filten som jag nu virkar tar som sagt tid och mellanvirkspysslet fick bli en liten, liten mössa.

Vilken helg!

Premiärtur för nya bilen till Göteborg! Nästan två månader sedan vi var där sist.

Det är kalas och barnvälsignelse som står på schemat för helgen. Lilla Isak börjar bli stor och har fyllt 2 år. Men så har Isak och storebror Emil gått och blivit sjuka i veckan. Den där roliga varianten av magsjuka. De var i sluttampen av sjuktiden och det fick bli ett litet kalasfika ute i sandlådan. Bullar, kakor, saft, kaffe och lite sandkaksbyggande.

Drar oss sedan hemåt mot barndomshemmet med föräldrarna, syster Maria och bror Mattias med sin familj. Det bjuds på middag och det blir lek, lek och prat. Mitt huvud tyckte det var passande att värka halva dagen, Dalle är skrovlig, hes och hostig. Min mor likaså. Min kära mamma som så gärna pratar på får försöka vara tyst. Ja, men ni som känner henne förstår att det inte gick så bra kanske. Lördagen blev ändå en mysig dag. Jag passar på att suga in så mycket jag kan av brorsbarnen. Det känns som att de hinner växa så mycket innan man träffas på nytt. På kvällen är alla trötta förutom pappa som stannar uppe medan mor, jag och Dalle lägger oss för att sova runt 10-tiden.

På söndagen vaknar jag upp vid halv 6 och känner mig pigg men lyckas somna om och vaknar igen vid 7-tiden. Går upp och tar mig en dusch, ingen är vaken i huset. Halv 8 sitter jag på andra våningen, det är alldeles tyst. En väldigt ovanlig situation då min pappa alltid brukar vara försten upp på morgonen. Min mamma vaknar upp med en pipig röst och Dalle med basröst. Ingen av dem har väl sovit särskilt bra.

Klockan går och det blir dags att åka till kyrkan. Där väntas det möte och barnvälsignelse för lilla Gabriel och hans kusin Milo. Kaffe, tårta och mackor efter mötet med mycket folk. Barn som springer runt överallt och paketöppning. Fullt ös helt enkelt.

Vi åker sedan hem, äter middag och dricker lite kaffe efter maten. Efter det är det dags för mig och Dalle att åka hem igen. En väldigt mysig helg med familjen trots att det varit förkylning hit och dit. Nästa gång satsar vi på att alla... alla, ska vara fullt friska.

Hemma i Jönköping väntade kvällsmacka hemma hos svärföräldrarna som precis var hemkomna från en veckas semester i Portugal. Är man avundsjuk? Bara lite... De lät lika krassliga som Dalle.

Idag är det dags för att jobba igen. Dalle vaknade upp på morgonen, krassligare än i helgen, så det får bli till att vara en så god fru jag bara kan och pyssla om honom lite extra.

Hoppas ni har en fin start på veckan!

När det inte räcker till

När man inser att garnet inte kommer räcka till. Tanken från början har ju varit att det ska se ut så här:

Men nu inser jag att garnet troligtvis inte kommer räcka till(!)... Frågan är om dessa färger finns kvar att köpa i garnbutiken? Än har vi inte fått bilen som vi köpte i veckan så det är lite krångligare att ta sig till butiken just för tillfället. Ja, men det har jag ju inte sagt. Vi har köpt en bil! På fredag får vi den, yeay! Hade lite gråaktigt garn hemma och började att virka på en ruta för att se om färgen passade in med de andra och det tycker jag väl kanske inte att den gör. Så jag får helt enkelt vänta och se. Ni vet ju hur jag är, vänta, det är inte riktigt min grej.

Finbesök

Ja, fint göteborgsbesök har vi minsann haft i helgen! Alexandra och Niclas som vi inte träffat på över ett och ett halvt år. De har varit i Australien i ett år och kom hem i slutet av sommaren förra året. Det har tagit oss ett tag att få in en helgdate men tillslut ska man ju hitta en helg som faktiskt passar alla och tur är ju det! När vi träffas känns det som att det var förra helgen vi sågs, fint är det.

En tripp till Rudenstams för att kika på lite smått och gott, en handel fylld med närproducerade varor för den som inte visste. Lite mys på stan, spelkväll, tripp till Stallqvarn (en second hand fylld med inredning och annat), högt sockerintag och god mat.

 För att sammanfatta, en extremt mysig helg helt enkelt.

Härlig vecka

I veckan hade vi två vänner på besök, Josefine och Daniel, och eftersom de ska gifta sig i sommar så blev det lite prat om just detta. På något sätt kommer vi in på att min och Dalles vigsel blev inspelad och eftersom Josefine inte kunde vara med på vår bröllopsdag så blev hon väldigt intresserad av att få kika på den. Jag och Dalle hade själva inte sett inspelningen och blev väl lite nervösa. Den stunden då man gick in genom dörrarna och när man stod där framme och sa sina löften till varandra känns väldigt helig och på något sätt har man kanske varit rädd att man ska få en annan känsla när man tittar på videon. Men måste säga att det var oerhört mysigt att titta. Många skratt om hur man stod och hur man betedde sig under vigseln men också tårar, åtminstone från min sida när vi såg delen där vi sa våra löften. Oj, oj, oj. En kväll med härliga vänner, prat och skratt. Bra grejer helt enkelt.

Det har helt enkelt varit en mysig vecka. Bebismys, vänner, jobb och fler saker där till. Fick för övrigt lite kläder av en vän. Kläder som hon annars skulle göra sig av med. Gissa om jag blev lycklig, ha, ha. Nya kläder tackar man ju inte nej till menar jag.

Jag och min spänningshuvudvärk bråkar fortfarande med varandra då och då. Blir lite halvt knäpp i förtid ibland tror jag men det är i alla fall inte lika jobbigt som det varit tidigare. Så, var mest tvungen att få det ur mig, ha, ha.

Idag blir det kalasfika eftersom min ena svåger fyller år idag, grattis Jakob!
Efter det väntas vänner på besök på kvällen. Känns som en väldigt bra plan för en mysig söndag helt enkelt.

Hoppas du som läser detta får en riktigt härlig söndag!

Mys

Kände mig lite halvt körd i huvudet när väckarklockan ringde i morse. Första målet för oss idag var att få i oss frukost för att sedan ta sig till bussen. Bussen? Vadå bussen? Åkte Dalle också buss menar du? Ja, men precis. Vi har nu sålt vår bil och bussen tog oss i morse till en bilhandlare där vi skulle provköra en bil. Ingen bil vi kände för att köpa efter provkörningen men ändå bra att prova lite olika modeller. Det är ju inte direkt någon kris med bil men det kan ju faktiskt vara bra att ha en. Efter det var vi båda rätt sugna på kaffe och lite second breakfast så bussen tog oss hem och nu sitter jag här vid datorn och väntar på att klockan ska gå.

Idag ska jag nämligen få träffa en väldigt liten människa, en pytteliten människa. En liten Tuva-Li som bara är någon vecka gammal. Ja, men ni som känner mig förstår ju att jag nästan längtar ihjäl mig tills klockan slår 15:00. Jag kan lätt sitta och titta på en bebis i en evighet. Otroligt fascinerad över de små fingrarna och allt annat som är i miniatyr.

Självklart måste man ju få sig en liten välkommen-till-världen-present också.

 

Och vet ni? 

Idag såg jag minsann en humla!