Popcornfilt

Nu blir det inga fler mormorsrutefiltar på ett bra tag! Galet vad trött jag varit på denna. Men fler filtar kommer ju virkas. Kanske en pippifilt, ni vet som pippitröjans ränder. Eller något helt annat. Mössor kommer jag nog virka en del också. Men här är i alla fall resultatet. Som vanligt blir färgerna lite tokiga men jag har försökt att få till det någorlunda. En lite mindre filt som kan passa till vaggan eller vagnen.

Stockholm också ju!

Nu i juli har vi ju även varit i Stockholm. Vi åkte med Dalles föräldrar, tog in på hotell och hälsade på svågern Filip! Det är inte så ofta vi träffas. Ungefär så som det är för mig och mina syskon. Det är inte alltid scheman går ihop så att säga.

Så vi passade på att åka iväg när jag fortfarande var i åkbart skick, haha. Vaknade upp på morgonen och såg att kroppen hade svullnat upp över en natt. Ögonen var små, ringarna gick inte längre på fingret och jag fick inse att den stora svulloresan hade börjat. Jag försöker verkligen se pigg ut men som ni ser så gick det väl sådär kan man säga. Jag bjuder på den. Efter ett tag stannade vi till för en liten fika.

Vi åkte bl.a. iväg till ett outletställe som ligger lite ovanför Stockholm. Extremt varm sommardag och de flesta hade nog flytt till stranden för det var inte mycket folk, väldigt skönt. Har dessvärre inga bilder från detta ställe mer än en glassbild som inte visar särskilt mycket av omgivningen. Ett väldigt mysigt shoppingställe i alla fall. Dalle hittade en tröja och jag mest kikade runt. Det är ju inte direkt så att det är någon idé att köpa klädesplagg till mig just nu. I så fall hade det varit om vi hade hittat något gulligt bebisplagg men det gjorde vi inte. När vi väl hade strosat runt och tittat på det mesta bestämde vi oss för att ta oss till hotellet. Tillslut var vi framme även där och jag behöver väl inte säga att jag var nöjd över att få lägga mig ner en liten stund. Känns som att jag ser rätt så nöjd ut.

Denna kväll jobbade Filip och vi bestämde oss för att ta oss ut och äta på restaurang. Tommy var också på besök i Stockholm denna helg så vi passade på att mötas upp. En barndomsvän till dem var också med. Härlig kväll.

Vi åker sedan tillbaka till hotellet för att sova. Vaknar upp på morgonen och Filip möter upp på hotellet för att äta frukost tillsammans med oss. Vi tar oss sedan in till stan och strosar runt i gamla stan m.m. Jag vaggade runt och hoppades på att jag inte skulle sinka ner alla med min långsamma ankgång och svullnade fötter. Lite pauser då och då, åka så mycket tunnelbana som vi kunde för att spara på fossingarna. Kikade i affärer, såg lite av firandet av kronprinsessan, fikade och åt mat högt uppe på ett berg. Vi besökte fotografiska och kikade på utställningarna som fanns där. Efter det var vi rätt så trötta så vi tog oss tillbaka till hotellet och sedan bar det iväg hemåt.

En mysig resa även om jag kanske hade lite väl ont i kroppen men härligt att komma iväg och hälsa på i storstaden. Man kan säga att jag rätt så snabbt här efter gick till apoteket och köpte mig ett par stödstrumpor. Guld värda!

Jag lever!

Jag lovar, jag lever. Jag är bara lite tung, trött och gravid. Det sammanfattar allt ganska så bra faktiskt. Jag jobbar sista veckan nu, sedan är det två veckors semester innan veckan kommer då bebisen är beräknad. Jag svullnar som en elefant och känner mig extremt smidig och fräsch, haha. Men att jag inte längre ska jobba ett bra tag framöver. Det om något känns väldigt konstigt, för vad ska jag göra då? Att vi ska ta hand om vårt lilla mirakel, det har liksom inte gått in i hjärnan än. Igår satte jag upp ett litet brev på jobbet, ett litet hejdåbrev. Eftersom jag redan jobbat sista dagen med vissa och har sista dagen med andra i denna vecka så kändes det som en bra förberedelse för mig mentalt. Kanske att jag lättare förstår det hela när jag ser hejdåbrevet under de sista dagarna som jag jobbar nu i veckan.

Det enda som saknas här hemma är ett skötbord som vi väntar ska komma in i lager på Ikea. Sedan ska vaggan fixas i ordning. Fina svärfar har erbjudit sig att hjälpa oss att sätta ihop den och måla den. Vaggan byggde han när de väntade Dalle och därefter har alla bröderna Svensson sovit i den och nu ska vårt lilla hjärta få sova i den. Tanken är att den ska målas i vitt, då den nu är helt i furu och även skriva in namnen på de som sovit i den. Finare kan det ju inte bli känner jag. Bild lägger jag upp när den är färdig!

För någon dag sedan gjorde vi detta:

Japp, matlådor. Matlådor som är tänka att användas när bebisen väl är här. När man känner att man inte orkar laga mat och inte vill åka iväg och köpa mat så känns det smidigt att bara kunna värma. Några gjorda, fler att göra men man behöver ju faktiskt inte göra allt på samma gång.

Idag är en ledig dag, molnen ligger tungt över himlen och jag tänkte att jag bara ska vara. Känns som en bra plan.

En redigt härlig dag

Regnet bara öser ner och vad gör jag då en ledig dag som denna?
Jag har det riktigt gött ska ni veta. Hela morgonen och förmiddagen har flutit på i ett sådant förnöjt tillstånd trots att jag sovit lite som en kråka inatt. Jag virkar ihop den där evighetsfilten och jag börjar se en ände på det hela vilket gör mig mer motiverad att bli klar med den. Snart, snart, snart...

Idag har också något väldigt ovanligt hänt. Jag slutade träna för länge sedan, kan varit senaste gången i januari kanske? Har ju cyklat till jobbet och så men just träna, det har jag inte gjort. Jag vill ju alltid köra järnet när jag tränar och det var väl inte optimalt att känna sig helt slut och snurrig efter ett träningspass när man visste om graviditeten. Det kändes inte riktigt sunt, så jag slutade. Nu börjar ju kroppen svullna och Dalle är snäll som är på mig att jag ska sitta med fötterna i högläge och jag ser till att lyda. Men så vill man ju inte heller bli stillasittande. Efter en jobbdag är jag halvt körd i kropp och fötter men när jag är ledig ska jag minsann försöka röra mig lite på den där motionscykeln, för att gå längre promenader, det gör minsann ont. Så idag har jag umgåtts med motionscykeln. Nu när magen är stor och man inte är smidigast i världen så har jag lättare för att ta det lugnt och jag skulle aldrig köra slut på mig. Känns helt enkelt bra.

Eftermiddagen och kvällen spenderas till viss del av att tvätta lite. När man får tvätta dessa små kläder så blir det ju faktiskt lite roligare. Jag vet, jag kommer inte tycka att det är lika roligt senare. När det känns som att det enda man gör är att tvätta nerspyade och nerkladdade kläder men det är ju nu man ska njuta av det, så det gör jag minsann.

Men nu kurrar magen och då är det dags att äta, så tack och adjö för mig idag.

Wow

Vilken sommarvärme!
Börjar jobbdagen med att slinta med en sax i ena fingret. Dagen rullar på, 85% av hela jönköpings befolkning har bosatt sig på stranden och jag förstår dem! Jobbdagen fortsätter med att jag får en metallflisa i ett annat finger. Jag är stabil helt enkelt, plåsterkvinnan! Glad att jag tog bussen till jobbet för oj vad jag inte hade orkat cykla hem i denna värme.

Ledig i två dagar nu och det ska bli väldigt skönt. Dagarna som varit har innehållit mycket umgänge med vänner och jobb. Mina fossingar värker nu efter en dags jobb och jag har inget inplanerat för ikväll mer än att ligga på sofflocket tror jag. Huvudet värker lite men tror det är värmen som gör sitt. Men var lugn, jag dricker som en törstig kamel.

Nu blev det ett sånt där inlägg utan bilder, lite tråkigare inlägg. Finns lite bilder på kameran. Hade jag orkat så hade jag gått och hämtat den, fört över bilder och lagt upp här. Men nu är den någonstans i lägenheten och här har ni minsann en trött gravid kvinna. Så ni får helt enkelt fantisera ihop bilder med vänner, grillning, jordgubbar och allmänt häng och mys. Visst är jag rolig? Ni får leva med det.

Än så länge så sitter förkylningen fortfarande i kroppen, efter 12 dagar! Det är bara till att gilla läget, nu låter jag ju faktiskt som en människa och inte en robot. Snuvan och hostan är bättre den med så det finns hopp!
Nä, men ja. Mycket mer än så kommer inte från mig idag. Ni hittar mig i soffan.

Pyssel och äntligen bättre

Igår fick jag tummen ur att handla det sista av garn jag behövde för att göra klart den där evighetsfilten som jag hållit på med i, ja precis, vad som känns en evighet. Passade även på att köpa en riktig tygsax. Min mamma tyckte att det minsann var något man borde ha om man skulle klippa i tyg och jag kan väl hålla med henne. Det var väl inte fullt så smidigt att klippa med en slö liten sax som vi hittade här hemma. Det är rätt mycket smidigare att klippa med en tygsax, väldigt mycket smidigare.

Så nu har jag börjat virka ihop filtens alla rutor. Har alltid sytt ihop med nål med tidigare filtar men nu testas något nytt. Som alltid är det jättesvårt att få till de rätta färgerna på kort men ni får helt enkelt nöja er med detta. Det som mer ser ut som lite grått är t.ex. vitt. Undrar vad som blir nästa projekt?

Igår tog jag mig även ut från dessa fyra väggar för att möta upp Dalle efter jobbet. Det är matmarknad i stan och vi bestämde oss för att kika runt lite och även handla lite bebiskläder. Lite kläder hittade vi och vi hittade även Dalles föräldrar som också var ute på stan för att köpa lite mat. Det slutade med att vi köpte mat och gick hem till dem en sväng.

Måste säga att det var väldigt skönt att ta sig ut. Har ju mest varit här hemma och legat i soffan i flera dagar p.g.a. förkylningen och inte orkat göra mycket mer än så. Så det känns skönt att orken har kommit tillbaka även om jag fortfarande snorar och hostar lite. Och i morgon ska jag äntligen jobba, känns skönt!

När blivande mormor pysslar

Jag visste att min mamma skulle hjälpa till att minska storleken på en kudde och ett täcke så det passade till vår barnvagn. Men så är hon ju pysselkvinnan ut i fingertopparna. Hon kan inte riktigt hålla fingrarna borta från söta tyger och när hon väl har det i handen så kan hon ju inte motstå att köpa det. När hon väl köpt det så är ju enda alternativet att låta symaskinen tuffa och gå. Så jag kunde ju ana vad hon pysslat med under den tid som var från att de var och hälsade på oss tills jag kom och hälsade på dem i Göteborg.

När jag kommer till Göteborg frågar hon ifall jag är nyfiken på vad hon gjort och självklart är jag det. Jag blir överväldigad av vad hon trollat ihop. Jag kan liksom stå i evigheter med att försöka sy till ett lakan och det fixar hon på ett kick. Inget vi bett henne göra, utan något som hon så gärna vill göra och vi är helt enkelt väldigt tacksamma. Ett påslakanset till barvagnen, ett till vaggan, fleecefilt, kudde, täcke och plastad frotté till barnvagn, vagga och spjälsäng.

Och för övrigt. Idag är det bara en månad kvar innan jag har min sista dag på jobbet, på ett bra tag. Hur knasigt är inte det då?

Rastlös hostsnorfröken

Ja men då är vi inne på tredje soppåsen med snytpapper, att Dalle inte smittats är ju ett mirakel. Jag är rastlös, det är så tråkigt att vara sjuk. Varför ska man utsättas för sådant? Totalt onödigt. Kroppen är piggare i alla fall men jag hostar och snorar, har en röst som inte riktigt vill sig i längden. Så det hade inte riktigt fungerat att jobba idag hur gärna jag än hade velat det. Jag är ju så envis av mig men Dalle är den förnuftige och det är ju faktiskt inte så trevligt för kunder om jag står och hostar som en tok när jag pratar, snorar mellan varven och i slutet av dagen låter som en kråka bara för att jag är envis. Nä, det är ju faktiskt inte särskilt klokt.

Så det är jag och flugan här hemma, flugan som störde min nattsömn. Flugan som jag både försökt hjälpa ut och döda men har inte lyckats med något av det. Den vill liksom hänga med mig i samma rum och jag tycker den borde förstå att den har hela världen att flyga runt i istället för att störa mig men det har den inte fattat ännu.

Ja men ungefär så mycket händer idag. Ni förstår att jag klättrar lite på väggarna va? Ska försöka få in någon tvätt i tvättmaskinen ikväll, måste känna att jag gör någon nytta i alla fall och inte bara sitter och glor.

Nu är det dags för lite lunch.
Inget roligt inlägg kanske men en uppdatering om läget.
Tack och hej för mig idag.