Nio nätter före jul

Som det ser ut nu så ska det bli plusgrader på julafton. Julkänslan bara svämmar över, eller? Inte så jättemycket kanske, inte för min del i alla fall. När jag tänker på julen så känner jag ju mest illamående med tanke på hur förra julen var då man var gravid i tidiga veckor men det går ju över med tiden. Just för tillfället är det fortfarande färskt i minnet även om det var ett år sedan. Ryser av illamåendekänslor när jag tänker på t.ex. skinka och senap. Men en sak som inte är förstört är den där färskosten som vi i min familj alltid har gjort under juletiden. Det är något som jag börjat göra här hemma varje jul. Det är ju trots allt väldigt lätt att göra och det passar mig bra, gott är det också.

Så igår kom den stora kastrullen fram. Det var något som var fastbränt i kastrullen sedan tidigare så jag körde på med svinto för att bli av med det. Diskade ur och hällde i mjölk och grädde för uppkokning. Men så ser jag hur något mörkt flyter och inte för att jag vet vad det var men säkert något från rengöringen. Det var bara till att hälla ut det, åka till affären och köpa nytt, göra om och vips så var vi igång igen!

Koka upp grädde och mjölk, i med filmjölk och ett ägg, röra runt. Trolleri trollera så har vi oss en ost.
Mums!

Igår var en sån där "rolig" städdag också. Idag händer det nog inte mycket på kartan. Dalle är iväg och tränar, sonen sover och jag passar på att dricka lite kaffe här vid datorn.

Kanske ska ta upp julgrejerna idag, pynta med lite kulor och tomtar. Skulle vilja virka något också men jag kommer ju inte på vad... typiskt.

En sån där rosa mössa och Lucia

Glad Lucia på er! Eller hur man nu säger...

Klockan 07 satt vi framför TV:n och tittade på luciatåget. Okej, en liten stund iallafall. Sonen tittade rätt så fascinerat i början men sedan tog tröttheten övertaget. När han sedan hade somnat så var våra magar hungriga så det fick bli frukost istället för att titta klart på lussefirandet.

Ja, men en sån där rosa mössa då. Två dagar och vips så var den färdig, rosa och fin. Ja, men jag är nöjd.

Nu vet jag inte alls vad jag ska virka. Eller, jag gick in på denna länk gratismönster på engelska och då blir man ju sugen att börja på det mesta. Särskilt filtarna. Känns som att E kommer ha jättemånga filtar, men man kan väl aldrig få för många. Eller?

Idag är det ju lucia, då får man äta lussekatter och pepparkakor så det står härliga till. Så skulle du vara sugen på det, få inte dåligt samvete. Det är ju faktiskt bara lucia en gång om året. Hehe.

Godisaffären

Jag har varit i godisaffären, eller, jag menar garnaffären! Jag får ju alltid sådan beslutsångest när jag är där och jag vill gärna klämma och känna på det mesta. Igår kom jag hem med lite smått och gott. Bl.a. dessa två nystan. Tanken är att göra en sådan där mössa som jag virkade till min lilla familj, fast en mössa till mig själv istället. Förlåt för bilden, färgerna är inte jätterätt om man säger så, rätt så missvisande. Men bättre med en bild än ingen bild tänker jag.

Vad händer idag? Ja, inte så mycket kanske. Tvätt och annat vardagligt. Julklappshandel var det igår men har fortfarande lite kvar, sen så! (Men jag förstår fortfarande inte att det är julafton om två veckor).

Redan pimplat i mig kaffe men det räcker inte riktigt till. ögonen är så där sömniga av sig idag. Jag får väl passa på att virka under de stunder som sonen sover kanske, ja, så kanske det får bli.

Pimpad barnvagn

Tro inte att jag snurrat in helt på ugglor. Det kanske verkar så, men icke. Dessa ugglor har jag gjort tidigare faktiskt. Nu är barnvagnen pimpad med lite reflexer. Okej, de har inte så mycket reflexgarn i sig så de kan inte agera som godkända reflexer, men kanske kan de glimta till lite och göra vagnen lite roligare. Inte för att sonen kan se dem, men ändå.

Jag lovar, vi ska sätta på bra reflexer också.

Ett gott skratt

På BB sa de att de inte tyckte att jag såg så svullen ut. Jag började nästan tro dem, ja men jag kanske inte är så svullen? Nu efter graviditeten skrattar jag, för titta här.

Så här såg min fot ut fyra dagar innan E föddes.

Nu ser den ut så här. Observera att det är samma sko som första bilden. Pekfingret visar vart min tå slutar. (Kan inte riktigt sluta skratta)

Denna klocka använde jag i slutet av graviditeten på jobbet. Dvs, lite mer än en vecka innan E föddes. Den är bara lite för stor nu...

Skratta på om du vill, för det gör jag!
Helt galet, haha!

1:a advent

Vaknade av att sonen var ledsen, jag höll tummarna och tittade på klockan. Yes! Han har sovit till klockan 06:45, va skönt tänker jag. Så mycket bättre än kl 5 som jag trodde att vi skulle behöva kliva upp, då hade vi en vaken grabb minsann.

Jag går upp och brygger lite kaffe och när jag går där i morgonens mörker så vet jag att det är 1:a advent. Igår skulle vi ha pyntat lite här hemma men av någon konstig anledning hamnade vi trötta i soffan efter matlagning och tvättning. Tvättningen kan jag dock inte ta åt mig äran för, det var ju faktiskt Dalle som var duktig med det där igår.

Så där går jag i ett opyntat hem och jag känner hur det riktigt suger tag i adventsljusstaksmagen. Vi måste ju tända första ljuset idag och nej, det går inte att vänta till eftermiddagen. Så det fick bli en tur ner till förrådet. Det var väl inte superlätt att hitta rätt låda (det är inte alls så att vi har mycket i vårt förråd...ehe...) men tillslut så! Upp med lådan till lägenheten, öppna den och pynta till adventsljusstaken. Och helt plötsligt kändes det väldigt rätt, ska bara pynta till med lite dukar så det inte blir lika... grönt.

Denna höst har susat iväg som aldrig förr. Jag har inte riktigt förstått att det snart är jul. Men nu när första ljuset tändes vid frukosten så infann sig det där lugnet och den där längtan.

Sedan är ju denna månad väldigt speciell. Det var i denna månad för ett år sedan som vi fick veta att vi väntade barn. Jag (vi) har fått den finaste gåva i livet som jag uppslukats helt utav. Han är hela min värld och att jag nu har min egna lilla familj är så fantastiskt att jag faktiskt inte hittar ord till att beskriva det. Jag har den bästa mannen i mitt liv och tillsammans har vi fått någon som är helt underbar. Det är helt enkelt bara lycka i mängder.

Det där rosa

En rosa elefant! Eller är det en blandning av en gris, en elefant och Pinocchio? Ja, så är det nog. Hade grått garn hemma men det är ju lite roligare med färg.
Så, ta-daa!

Mysig dag och oväntade presenter

Igår var vi hos en kompis som har ett barn som är två veckor yngre än E. Väldigt mysigt att bara umgås och snacka lite strunt. E fick en present, den där fina bodyn som ni ser på bild. Hur gullig som helst, han ska bara växa lite till, sen passar den!

När vi kom hem kollade jag i brevlådan och där låg bl.a. ett mjukt kuvert. Es mormor började ju sticka ett par raggsockar till honom senast vi var på besök och nu var de färdiga. Så fina, så fina!

Idag är det inte många knop som gäller på dagen, ikväll kommer det vänner på besök. Dagarna rullar på och snart är det ju faktiskt jul. Hur knasigt som helst. Minnet av hur extremt illamående jag var förra julen sitter i. Är väl inte supersugen på alla dess gottigheter men det kanske kommer, man kan ju hoppas!

Det där rosa som jag började virka på är färdigt nu, men resultatet får ni se i morgon. Ibland får man ju faktiskt vänta lite...

Något nytt, något gammalt

Självklart gör jag något nytt, frågan är ju vad det är...

Sedan trodde jag väl aldrig att denna rosa mormorsrutefilt skulle komma till användning (har aldrig gillat färgerna). Det var ett projekt som började i början på gymnasiet. "Mamma, jag vill lära mig att virka. Jag vill inte bara virka utan jag vill virka något." Innan har jag ju velat lära mig att virka och då har mamma visat lite grunder och det har resulterat i fasta maskor på löpande band och bara blivit fyrkanter och inget mer. Min kära mor rafsade runt i sina garner och letade upp sådant hon hade lite mer utav med liknande tjocklek och hjälpte mig att komma igång. För ni förstår, när jag kommer på att jag ska göra något så kan jag ju inte vänta någon dag för att sedan åka iväg och köpa garn i de färger jag vill ha. Nej, jag ska börja direkt med vad som går att hitta. Tror faktiskt min mor blev förvånad att det faktiskt blev något utav det och inte bara några få rutor som sedan föll i glömska. Filten är faktiskt rätt go att ha på golvet över en annan filt. Där kan E ligga och sprattla bäst han vill. Han har många gosedjurskompisar att pratade med.

Idag blir det en tur ner till stan för att senare dra sig vidare mot svärföräldrarna.
Hej och hå!

Hårslitande men tillslut ett resultat

Ja, jag tycker om att virka. Att sy fast virkade ting är inte det roligaste, men det hårslitande är att brodera nos och liknande. Efter tredje försöket blev jag nöjd. Som att sonen skulle bry sig om nosen blev ful? Nej, men mamman behöver bli nöjd som ni förstår. Nu är det bara till att börja skallra runt.

Jag är igång!

Jag var ju och köpte garn i förra veckan. Vips så hade vi oss två mössor, en till Dalle och en till E. Dalle hade på sig sin mössa idag så kan inte ta kort på den men här är sonens mössa. Tänk er en svart, lite längre och självklart bredare mössa så har ni Dalles, lite mer "baggy" än sonens.

I veckan satt jag och virkade. Dalle nämnde att vi kanske borde äta kvällsmacka. "Ja det borde vi" svarade jag, men fortsatte ändå att virka. Jag säger sedan till Dalle "...men du måste säga "ja men då går jag till köket då Louise", annars följer jag inte med". Måste liksom ha någon som säger "nu gör vi det", annars sitter jag kvar i min lilla virkvärld, som ett beroende jag inte kan sluta med. Särskilt när det är en enkel mössa, då behöver man ju inte tänka på att följa mönstret. Då virkar man på av bara farten.

Inspirationen kommer från kungenomajkis. Dalles mössa är virkad enligt hennes översättning, sonens mössa är virkad lite mer som originalbeskrivningen som hon länkat till, men självklart i ett mindre format.

Jag må vara lite knäpp men då vet man i alla fall att allt är som det ska vara.

Nån gång händer det!

Mina damer och herrar, i natt hände något riktigt härligt. Vaknade och kände mig utvilad och tittade på telefonen för att se när jag matade senast. 6 timmar och 30 minuter sedan... Va!? Det kan inte stämma, har jag matat och glömt att registrera tiden någon gång i natt? Inser sedan att, nä, men jag har faktiskt fått sova flera timmar i sträck. Låg t.o.m. vaken i 15 minuter och väntade på att han skulle vakna. Jag är fortfarande chockad. Det är väl nu som nästa natt blir mardrömsnatt istället, bara för att. Men om ni bara visste hur nöjd jag är över nattens sömn. Så många timmar har jag ju inte sovit på säkert 6 månader.

Igår var jag äntligen iväg till garnaffären. Dalle har beställt en svart mössa och E kommer få en mössa han också. Färgen är väl något i stil med mörkturkos. Lite annat pyssel fick också följa med i shoppingpåsen.

Är precis hemkomna från första vaccinationen och E ligger fint på sina kurvor. Nu ligger han och sussar sött i sin lilla vagga och vi håller alla tummar och tår för noll biverkningar. Idag är det riktigt ruggigt väder och vi har ställt in oss för en mysdag.

Hoppas ni får en mysdag!

Kalas!

Ja, idag är det kalas på schemat. Dalles två minsta kusiner har fyllt år och det måste ju firas! Presenter är fixade och jag hoppas de tycker om det, man vet ju aldrig om man prickar rätt.

Igår blev det en sväng ner till stan för att köpa små pyjamas och då passade vi även på att köpa godis, det var ju faktiskt fredag. Sedan köpte jag kanske lite mycket, men det betyder ju att det faktiskt finns godis till idag också. Vilken osis.

En regnig dag. Det får helt enkelt bli en mysdag efter kalaset idag. Tvätta ska vi göra också. Lite vardag så där på en helgdag. I morgon är det ju första fars dag för Dalle, tror faktiskt att han är lite spänd och förväntansfull. Men han skulle likväl kunna få en flaska schampo, eller?

Och så måste jag komma iväg till garnaffären också, skulle ju virka varma mössor var tanken...

Ooops...

Oj, nu var det ett tag sedan igen. Vad har vi gjort egentligen?
Vardagligt häng med vänner och en tur till Göteborg skulle man kunna säga för att sammanfatta det. Min ena bror och min ena svägerska fyller år med fyra dagars mellanrum så då bjöds vi på kalas. Hela familjen samlad för första gången sedan E föddes. 15 personer varav sex stycken barn i ålder 2 1/2 månad-5 år. Behöver jag säga mer? Fullt ös, medvetslös för den som inte förstod.

Min mor blir som uppslukad av lilla E och håller om honom så mycket hon bara får. Hon frågar om han behöver något stickat och jag svarar att hon skulle kunna få sticka ett par raggsockar till honom. Inte långt där efter hör jag henne rafsa bland sina garner och stickor. Hon mäter hans fot och börjar direkt. Hon har nog saknat att sysselsätta sig med lite pyssel, tänker jag.

Mysigt att träffa familjen och umgås men nu är vi som sagt på hemmaplan igen. Vi har bl.a. besökt gammelmormor och gammelmorfar för lite fika, väldigt mysigt.

Idag blir det en tur till stan, annars blir det nog bara en hel massa mys med lilla familjen.

Helgbesök

I helgen har vi haft min syster på besök. Mindre roligt väder = man mest bara hänger och umgås lite. En liten promenad fick vi in mellan regnskurarna i alla fall. Min syster skämmer bort sin systerson. E har fått ett till litet gosedjur till sin samling, ett litet lamm. Han fick även en body och två par strumpor, uppskattat minsann!

E ligger och sover. Ja, man får passa på att blogga under tiden. Idag är det inte det roligaste vädret heller kanske men idag har vi en del på schemat, bl.a. att ta oss ner till stan en liten sväng.

Jag har kommit igång att träna lite också! Första gången på motionscykeln fick jag tårar i ögonen av glädje. SÅ oerhört skönt att bara sätta in hörlurarna i öronen, dra på musiken och kämpa på. Endorfinkick som heter duga.

Nä, men mycket mer snack än så här blir det nog inte för denna gång, men ändå en uppdatering!
Hoppas ni har en härlig måndag och en bra start på veckan!

Torsdag, fredag, måndag?

Ja men det är ju torsdag idag. Har varit helt veckovild hela veckan tror jag.

Dagens smarta:
Klockan är 7 och jag har precis matat lillkillen och bett Dalle att byta blöja tillsammans med mig. Att byta ensam kändes på något sätt som en omöjlig uppgift, zombie-mode. Jag är som i en gråzon och tänker att jag ska byta en trasig lampa i sovrummet så jag på mornarna kan tända den så det ska vara lättare att vakna till liv. Lättare att vakna till liv? Ja, man kan ju hoppas i alla fall. Tänker att om jag aktiverar mig på morgonen så vaknar jag till lite också.

Jag tar ut den trasiga lampan och skruvar i en ny. Trycker på knappen men inget händer, ingen lampa tänds. Jag blir fundersam och ser sedan att lampan sitter lite snett. Så då är det bara till att skruva ur och börja om. Det är pilligt och ni kan ju tänka er hur det egentligen ser ut. En trött Louise, sittandes på huk med ruffsigt, lockigt och fluffigt hår. Det vill sig inte riktigt och jag jämför den trasiga med den nya lampan och konstaterar att det faktiskt är en likadan lampa. Det skulle ju inte förvåna ifall jag försökte få i en lampa som är alldeles för liten. Det är ju bara lite snurrigt i hjärnan. Tillslut får jag till det. Jag trycker på knappen men ingen lampa tänds. Jag suckar (tänker samtidigt, har jag suttit här och pillat helt i onödan?) och säger till Dalle att lampan nog är trasig. Det är då jag inser att sladden till lampan inte sitter i eluttaget. Smart tjej, väldigt smart. Helt fantastiskt.

Sedan är jag som jag är. Ibland har jag ju de knasigaste drömmarna. I natt bytte jag bl.a. blöja på en treåring i ett kylskåp bland makaroner och korv. Men det är ju en helt annan historia. Vi får vara glada att jag inte gjort något sådant med E och ni kan vara lugna, jag skulle aldrig göra något sådant med honom.

Ikväll kommer det vänner på besök, tills dess ska vi nog bara mysa och ha det gött.
Hoppas ni har en bra dag, jag ska nog dricka lite mer kaffe. Det behövs nog, he, he.

Färdig ugglemobil

Tadaaa!

Så var den färdig. Mönster på ugglorna kommer från Kungen & Majkis.

Hoppas lilleman tycker att ugglorna är lika söta som jag tycker.

Vad gör ni en regnig dag?

Ja, vad gör ni en regnig dag?

Jag passar på att virka ugglor. Idag är det ju faktiskt inte så regnigt men jag ska nog hitta tid till att virka lite ändå, så där mellan matningar, blöjbyten och allt annat.

Ja, stackars ugglan till höger saknar en näbb men det ska vi råda bot på. Sedan ska det självklart virkas fler ugglor. Vad ska jag ha dem till kanske ni undrar. Det ska bli en barnvagnsmobil är tanken! Det är ju lite roligare att ligga i vagnen om man har lite mer att titta på tänker jag.

Alldeles för liten även till en liten

Jag tänkte att jag även skulle virka några luftigare vantar till E och sedan sy på något gulligt motiv på. Jag virkade på och gjorde den lite större än vad mönstret sa. När jag testade den var den på tok för liten. Tappade jag virklusten för just dessa vantar? Det kan man säga...

Virklouise är i farten

Jag har ju virkat rätt länge och många gånger har det fått bli alster till någon annans lilla bebis. Men nu har jag ju en egen bebis så då kan jag virka saker till honom och det tycker jag självklart är helmysigt!

Två mössor är virkade. Den blåa är min favorit, han ser ut som ett gulligt litet bär.

Idag är det inte mycket på schemat och det är nog bra. Igår blev det nog lite mycket för lillkillen så han var ledsen och tillslut däckade han totalt och sov väldigt gott. Det enda som står på dagens planering är att gå ner en sväng till stan och självklart allt det andra vardagliga.

Solen skiner och jag klagar inte!

Den finaste kom till världen

Jag var på bröllop på lördagen.

Onsdagen därefter kom att bli den finaste dagen i mitt och Dalles liv. Sista tiden som gravid var tuff när jag var så svullen, en del värden var förhöjda mot slutet och de hade noga koll på mig. När det visade sig att de hade höjts ytterligare, blev vi ivägskickade till förlossningen för kontroll på tisdagen. Där fick vi veta att jag hade utvecklat havandeskapsförgiftning. Båda två blev chockade när de sa, "vi sätter igång dig idag, räkna med att inte komma hem förrän ni har en bebis i famnen". En igångsättning som ofta tar dygn, tog några timmar och kl 05:11 kom vårt efterlängtade barn. En liten, liten son. Det är nog inte förrän nu, två månader senare som jag förstår... han är här för att stanna och vi kan inte vara lyckligare.

Som förälder är man oerhört stolt över sitt barn. Man vill ju inget annat än att visa upp barnet för hela världen. Men så kommer man till det här med internet, Facebook, Instagram m.m. Min blogg har för mig alltid varit en plats där jag berättar om ett urplock av min/vår vardag för de som är intresserade. Nu har vi fått en son, en liten familjemedlem som i allra högsta grad är vår vardag. Som det ser ut nu så vill jag fortfarande blogga och jag hoppas intresset finns där för er att läsa. Min (läs vår) tanke är att inte överösa med bilder på vår son, det vill vi inte, men eftersom det är en blogg om vår vardag kan jag ju inte utesluta den finaste gåva vi fått i vårt liv. Så ibland kommer det finnas bilder och i bloggen kommer han kallas "E".

Dagarna går otroligt fort, helt plötsligt är det återigen kväll. Här sitter jag vid datorn, första gången på, ja... runt två månader. Jag har velat blogga men inte orkat då min dator låter som ett jetflygplan mest hela tiden, man blir extremt trött i huvudet kan jag säga. Så nu har Dalle fixat en dator som jag kan använda och den låter inte ett smack! Lycklig Louise? Jajjemän!

Här har ni honom, vårt lilla hjärta, vår underbara skatt. Första bilden är han nog bara två veckor gammal och den andra bilden är tagen för någon vecka sedan, han växer så det knakar.

Bröllop!

Idag är det bröllop som står på kalendern, idag är det Josefine och Daniels dag! Alltid lika roligt med bröllop och jag som är rena rama hormonkossan kommer ju gråta flera gånger om.

Att svullna under graviditeten är ju inte det roligaste kanske men det kan vara rätt roande att testa skor som man i vanliga fall kan ha. Det är ingen vacker syn ska ni veta. När man inser att man inte har några skor som passar inför bröllopet mer än ett par vita, lite större knytskor så får man ge sig ut och leta efter något som kan passa. Det fick bli ett par ballerinaskor i storleken större än vad jag brukar. Jag gillar inte att leta efter skor i vanliga fall men nu när de bara ska bäras under en dag så gör det ju inget om det skaver lite varstans. Compeedplåster finns ju som en räddning. Nu när jag testade skorna så insåg jag att denna dag kan bli spännande. Det är redan trångt och svullet, kan ni se mina fotknölar? Nej, inte jag heller, haha.

Hoppas ni får en härlig lördag, det ska minsann jag ha!

Hej ledighet

När jag kom till jobbet i lördags så stod det en bukett blommor till mig med ett tillhörande litet kort. Blev minsann lite tårögd. Så nu är sista jobbdagen gjord för ett bra tag framöver. Jag har inte riktigt förstått det än, jag har ju faktiskt semester i två veckor nu. Så vi får väl se när polletten trillar ner.

Idag är en varm dag och jag ser till att hålla mig inomhus. Har varit iväg en sväng till tandläkaren för undersökning. Behöver komma tillbaka efter att bebisen kommit för att ta röntgenbilder men allt såg bra ut! Jag är ju lite tandläkarrädd och spänner mig alltid. Gillar inte när de skrapar i munnen, jag bara väntar på att de ska råka skrapa bort min emalj eller att något annat ska hända. Gillar verkligen inte lätet och sedan allt surrande av maskinerna. Men har verkligen en fin tandläkare som är lugnet själv och som är väldigt snäll så då slappnar jag av lite. Har faktiskt varit lite orolig att graviditeten skulle ha medfört sämre tandhälsa men icke! Gissa om jag blev lättad. Fick t.o.m. beröm! Det ni!

Ikväll blir det att hjälpa till att bröllopspyssla tillsammans med en vän som gifter sig nu på lördag. Men fram tills dess händer det inte så mycket. Rätt skönt för jag är minsann konstant trött och det börjar värka lite överallt i kroppen nu.

Hoppas ni har en mysig dag!

Ny kompis

Vi har en ny liten kompis här hemma. Igår köpte vi en kompakt systemkamera. Du ska minsann bli välanvänd i framtiden. Välkommen kompis!

Att vända blad

När det är en ny månad, då får man vända blad i den stora kalendern som hänger i köket. Men denna gång känns det annorlunda. Det finns mycket förväntningar, mycket längtan och en väldig nyfikenhet över denna månad.

Det känns onekligen speciellt att det går från att se ut så här, högst upp i kalendern i juli...

... till att se att det ser ut så här i augusti.

Finns nog ingenting finare tror jag inte.

Lite fler och sedan kan det dreglas och spys

För bra länge sedan påbörjade jag en dreglis. Ni vet en sådan man sätter runt halsen när bebisen mest spyr och dreglar hela tiden. Men ibland händer något som gör att den där envisa Louise ger upp totalt, när hormonerna slår till och man istället lägger i handbromsen. Vi har ju köpt en symaskin och jag har ju varit så extremt nöjd med vetskapen om att den skulle ha en overlocksöm. Men så visar det sig att det är en fuskoverlocksöm. Inte visste jag att en riktig overlock ska innehålla flera trädda trådar och det hade behövts några fler tusenlappar för att få en sådan maskin (som vi för övrigt aldrig skulle lägga pengar på bara för en sådan liten grej). Men just då, ja, ni förstår ju vilken katastrof, vilken besvikelse. Nästan så att jorden gick under. Så det tog ett tag innan jag fick mig själv att sy klart den. Sedan var jag ju även tvungen att ta mig iväg för att köpa kardborre och ett till nystan med garn för att få klart den där evighetsfilten som jag tjatat om i en evighet. Den är för övrigt färdig men resultatet visar jag i morgon!

När man väl köpt sig en riktig tygsax och tar sig i kragen så gick det ju ganska smidigt och vips så hade jag även fixat ihop en röd dreglis. Inte ett mästerverk men den ska ju bara dreglas på, så det behöver ju inte vara särskilt fancy.

Popcornfilt

Nu blir det inga fler mormorsrutefiltar på ett bra tag! Galet vad trött jag varit på denna. Men fler filtar kommer ju virkas. Kanske en pippifilt, ni vet som pippitröjans ränder. Eller något helt annat. Mössor kommer jag nog virka en del också. Men här är i alla fall resultatet. Som vanligt blir färgerna lite tokiga men jag har försökt att få till det någorlunda. En lite mindre filt som kan passa till vaggan eller vagnen.

Stockholm också ju!

Nu i juli har vi ju även varit i Stockholm. Vi åkte med Dalles föräldrar, tog in på hotell och hälsade på svågern Filip! Det är inte så ofta vi träffas. Ungefär så som det är för mig och mina syskon. Det är inte alltid scheman går ihop så att säga.

Så vi passade på att åka iväg när jag fortfarande var i åkbart skick, haha. Vaknade upp på morgonen och såg att kroppen hade svullnat upp över en natt. Ögonen var små, ringarna gick inte längre på fingret och jag fick inse att den stora svulloresan hade börjat. Jag försöker verkligen se pigg ut men som ni ser så gick det väl sådär kan man säga. Jag bjuder på den. Efter ett tag stannade vi till för en liten fika.

Vi åkte bl.a. iväg till ett outletställe som ligger lite ovanför Stockholm. Extremt varm sommardag och de flesta hade nog flytt till stranden för det var inte mycket folk, väldigt skönt. Har dessvärre inga bilder från detta ställe mer än en glassbild som inte visar särskilt mycket av omgivningen. Ett väldigt mysigt shoppingställe i alla fall. Dalle hittade en tröja och jag mest kikade runt. Det är ju inte direkt så att det är någon idé att köpa klädesplagg till mig just nu. I så fall hade det varit om vi hade hittat något gulligt bebisplagg men det gjorde vi inte. När vi väl hade strosat runt och tittat på det mesta bestämde vi oss för att ta oss till hotellet. Tillslut var vi framme även där och jag behöver väl inte säga att jag var nöjd över att få lägga mig ner en liten stund. Känns som att jag ser rätt så nöjd ut.

Denna kväll jobbade Filip och vi bestämde oss för att ta oss ut och äta på restaurang. Tommy var också på besök i Stockholm denna helg så vi passade på att mötas upp. En barndomsvän till dem var också med. Härlig kväll.

Vi åker sedan tillbaka till hotellet för att sova. Vaknar upp på morgonen och Filip möter upp på hotellet för att äta frukost tillsammans med oss. Vi tar oss sedan in till stan och strosar runt i gamla stan m.m. Jag vaggade runt och hoppades på att jag inte skulle sinka ner alla med min långsamma ankgång och svullnade fötter. Lite pauser då och då, åka så mycket tunnelbana som vi kunde för att spara på fossingarna. Kikade i affärer, såg lite av firandet av kronprinsessan, fikade och åt mat högt uppe på ett berg. Vi besökte fotografiska och kikade på utställningarna som fanns där. Efter det var vi rätt så trötta så vi tog oss tillbaka till hotellet och sedan bar det iväg hemåt.

En mysig resa även om jag kanske hade lite väl ont i kroppen men härligt att komma iväg och hälsa på i storstaden. Man kan säga att jag rätt så snabbt här efter gick till apoteket och köpte mig ett par stödstrumpor. Guld värda!