Morr...

Morr. Ja, precis så känner jag.
Ska baka frallor och det känns gött för jag vet att vi har jäst hemma men kommer på att vi glömt köpa smör, för det har vi inte hemma. Här börjar lite av min frustration, varför kollade jag inte alla ingredienser innan vi handlade? Men en promenad till affären på förmiddagen var ändå skönt. Lite frisk luft, inte mig emot.

Börjar med brödbakningen och trots att jag haft i lika mycket mjöl som jag brukar så ska denna deg trilskas med mig. Den är kladdig, kletig och bråkig. Mitt i frallformandet så bankar jag till med degskraparen i bakbordet i frustration. Väldans vad du ska bråka då, kom igen nu. Händerna är kladdiga med deg trots att jag tycker jag lägger till extra mjöl och bakbordet ska vi inte ens tala om. Jag fortsätter enträget för det blir ju faktiskt inga frallor om man inte gör några.

Här har frustrationen ökat men tror ni inte att ena plåten med frallor ramlar av plåtstället och rakt ner på golvet? Halva satsen till spillo tänker jag och brister ut med ett argt rop med hopbitna käkar. Armarna spänns rakt ner precis som när en femåring inte får som den vill. Dalle som precis gått utanför dörren på väg till jobbet, vänder för att se vad som hänt. Det kokar inom mig och där står jag och glor argt på plåten. Kom igen Louise, det är bara bröd, andas in, andas ut. Tack och lov så är det nyligen dammsuget och frallorna klarade sig. Om inte annat så rensar lite skit magen.

Nu ligger de på jäsning för att sedan bakas i ugnen.
Håll nu tummarna att inte något mer händer...