Pratar i telefon med en väldigt kär vän. Vi pratar minnen och vi kan inte göra annat än att skratta mest hela tiden. Allt ifrån hur man var när man var fjorton år då livet både lekte och var misär på samma gång, till alla sena nätter och alla dessa relationer.
Vi kom underfund med att om vi skulle börja dejta nu så hade vi ju varit helt lost in the woods. Att börja dejta hade vi ju självklart inte gjort eftersom vi båda två har stadiga förhållanden. Men tanken slog oss att vi verkligen skulle ha noll koll. Nu kan man ju dejta flera stycken på samma gång och att ge en kyss hit eller dit är inte någon större grej, man dejtar ju.
I min värld så är man ju tillsammans när första pussen kommer, inga dimmer där. Måste ju vara så mycket enklare att tänka så för då finns det ju inga frågetecken om var man står i förhållandet.
Min vän skrattar och säger att man borde starta ett TV-program som handlar om hur det var förr, när det var mycket lättare att veta om man var tillsammans eller inte. I alla fall i vår värld. Lite gammaldags kanske ni tänker...
Men visste ni att:
När jag var liten (runt 10 år) och en kompis kom fram till mig som budbärare och frågade chans på mig, åt en annan kille som inte vågade fråga face to face. Då svarade jag nej. Vet ni vad min anledning var? "Jag vill ju inte bli tillsammans med någon om jag inte kan tänka mig att gifta mig med den."
Förr så blev man tillsammans lite hit och dit, väldigt oskyldigt ju. Ena dagen var man ihop för att två dagar senare göra slut. Men i min värld, då skulle man minsann vara säker. Här har ni en eftertänksam liten flicka som ni förstår och jag kan inte göra annat än att skratta åt mig själv. Men om jag får säga vad jag tycker, så tycker jag faktiskt att jag var en väldigt klok liten tös. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar