Tyck-synd-om-mig-dagen

Ikväll är det jag och tvättkorgen som hänger med varandra, extremt tajta är vi. Tvättmaskinen, torkskåpet och torktumlaren går på högvarv som en flitig arbetsmyra. Men jag är inte på humör. Huvudvärk. Det ömmar i axlarna och värken strålar från nacken och uppåt.

Självklart så måste man ju inte tvätta. Men om kläderna väller ut ur tvättkorgen (trots att man försökt knö ner dem för att det inte ska se så farligt ut) så känns det ändå som ett måste. Kan knappt bärga mig tills jag får vika alla strumpor och underkläder. Måste ju vara det roligaste när man får flera omaka strumpor som man inte riktigt vet vad man ska göra med. Slutar oftast i att man parar ihop lite hejvilt, liten svart strumpa (min) med stor svart strumpa (Dalles). Who can tell?

Visste ni att...
Jag är extremt petig med mina strumpor, de får absolut inte sitta fel. De ska sitta åt framme vid tårna så det inte är löst och så det inte blir några veck. De får gärna vara ordentligt uppdragna så de heller inte korvar sig. Ni kan ju gissa vem som tycker det är roligt att retas genom att dra lite smått i mina strumpor så det blir så där härligt sladdrigt där fram.

Tog mig en liten promenad i hopp om att huvudvärken skulle släppa taget om mig men det slutade i att jag nu tagit värktabletter. Nu hoppas jag bara på att den flyr sin kos och slänger sig ner i havet.

Som ni förstår så är det väldigt synd om mig idag och jag tar glatt emot hejarop. Tack på förhand. ;)

Det kliar i mina fingrar också, men vet inte vad jag ska virka, hmmm...