Vilken natt...

Vi ska få nya grannar ovanför oss. Igår kväll körde en stor lastbil upp på gatan och man blir ju ändå lite nyfiken om man kan få en skymt på den nya grannen. Kikar lite mellan persiennerna men ser ingenting, troligtvis bara en flyttfirma. Men sedan börjar man fundera. Klockan är 22:00. Ska de verkligen börja flytta in allt vid denna tid på dygnet? Vår hyresvärd finns på plats så det är tydligen helt okej med tiden.

Det låter som att en flock rädda elefanter springer i trapporna. "Donk, donk, bang" låter det samtidigt som man emellanåt hör hur trappräcket stöts till och ekot av metall dånar i trappuppgången. Klockan blir 23:30 och Dalle vet inte riktigt om han ska gå upp i atomer eller inte. Min käre man har ju lite mer temperament än vad jag har. Tillslut hör vi att lastbilen åker iväg och det känns skönt, äntligen tystnad.

Vi lyckas somna men vaknar upp lite senare. Jag kisar mot klockan och den visar 02:45. "Donk, donk, bang" låter det i trappuppgången. Det låter bekant på ett otrevligt sätt. Är det sant? Är det verkligen ett till flyttlast? Klockan 02:45!? Ja det är det. Dalle går upp ur sängen och här är han nog egentligen i upplösningstillstånd och jag förstår honom. Hur normalt är det att flytta in mitt i natten och kunde man inte väntat till morgonen och visat lite respekt för sina grannar? Tydligen inte. Samtidigt är det bara till att gilla läget och försöka somna om till ljudet av savannens läten, elefanterna som springer för sitt liv...

Natt har blivit morgon och det känns skönt. En sak kanske är om man flyttar in till en fristående villa där man inte kan störa allt för mycket. Men att flytta in i en lägenhet med trappor utan hiss, mitt i natten, det är en annan sak tycker jag. Man kanske tänker annorlunda men jag ska då aldrig flytta på natten.
Låter jag bitter? Nej, inte alls, bara lite trött. :)
Vilken natt...