Det känns som ett skämt. Gick och la mig runt halv 11 igår och kände att det kunde vara bra att lägga sig i tid. Det blir att jag ligger och vänder mig, vrider och jag får för mig att det kliar på mig stup i kvarten. Men tillslut somnar man ju. Dalle går upp vid kvart över 6 för att vakna till liv inför jobbet och jag somnar om.
Ögonen öppnas igen när klockan är runt kvart i nio. Hela kroppen säger, sov vidare. Går du upp nu så är du dum i huvudet, sov lite till. Jag märker att det är vackert väder eftersom när solen skiner på morgonen så studsar solstrålarna på fönsterrutorna på huset som ligger på andra sidan gatan och vidare in till vårt sovrum. Jag startar mobilen och innan den kommit igång kommer jag på mig själv att jag nästan somnar om. Surfar lite på telefonen innan jag stiger upp.
Jag brukar kunna tycka att det är rätt gött med träningsvärk. Det känns liksom som att man varit extra duktig då. Men idag är ju helt fel dag att ha träningsvärk på och jag tänker för mig själv, hur kan man vilja ha träningsvärk? Känns som att jag vaknat upp som en snigel men jag tar mig upp och går vidare till köket för att äta min frukost. Tittar sedan in i vardagsrummet och förstår att det är dags att vattna blommorna, det har det varit i två dagar nu. Hela kroppen säger, strunt i det, sätt dig ner. Hjärnan berättar för mig att det kan vara bra att sätta igång kroppen och gå lite så jag vattnar för att sedan ta mig vidare till kaffebryggaren som bryggt klart mitt morgonkaffe. Nu sitter jag här framför datorn. Jag hoppas innerligt att jag piggnar till, för om jag ska vara så här trött på jobbet, ja då vet jag inte riktigt. Det blir nog en väldigt spännande dag det här.
Hoppas ni vaknat pigga och att ni får en riktigt mysig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar